Det mest uppenbara svaret på frågan är så klart att sporten är populär och Kina har många invånare som kan utgöra en god rekryteringsgrund till sporten. Men varför just pingis?
Kina har inte alltid varit en stormakt inom sporten. Under 1900-talets första hälft dominerade Europa, och framför allt Ungern tog hem massor av medaljer under världsmästerskapen, både på dam- och herrsidan.
Men sedan hände något. Sedan Rong Guotuon tog hem landets första guldmedalj i herrarnas singel 1959 har Kina aldrig lämnat sin stormaktsposition. Vid Olympiska spelen tas nästan alla medaljer av kineser.
Anledningen tros vara att Kinas ledare Mao Zedong gjorde sporten till den officiella nationalsporten. Pingis var en billig sport och framförallt var inte bordtennis så populär i världen, så det fanns utrymme för ett land att popularisera idrotten och bli dominanta, skriver Business Insider.
Politik och bordtennis har sedan följts åt i Kina. Det främsta exemplet är nog den ”ping pong-diplomati” som utvecklades mellan Kina och USA under kalla kriget. Under världsmästerskapet 1971 interagerade en amerikansk spelare, omedveten om de politiska följderna, med det kinesiska landslaget och därefter tog allt fart, enligt History.
Mao såg det här som en möjlighet att minska spänningarna med USA. Han bjöd helt enkelt in det amerikanska bordtennislandslaget till USA och därefter förbättrades relationerna radikalt. Den amerikanske presidenten Richard Nixon träffade Mao och Nixon lättade även på handelsembargot mot Kina.
Kina har inte alltid varit en stormakt inom sporten. Under 1900-talets första hälft dominerade Europa, och framför allt Ungern tog hem massor av medaljer under världsmästerskapen, både på dam- och herrsidan.
Men sedan hände något. Sedan Rong Guotuon tog hem landets första guldmedalj i herrarnas singel 1959 har Kina aldrig lämnat sin stormaktsposition. Vid Olympiska spelen tas nästan alla medaljer av kineser.
Anledningen tros vara att Kinas ledare Mao Zedong gjorde sporten till den officiella nationalsporten. Pingis var en billig sport och framförallt var inte bordtennis så populär i världen, så det fanns utrymme för ett land att popularisera idrotten och bli dominanta, skriver Business Insider.
Politik och bordtennis har sedan följts åt i Kina. Det främsta exemplet är nog den ”ping pong-diplomati” som utvecklades mellan Kina och USA under kalla kriget. Under världsmästerskapet 1971 interagerade en amerikansk spelare, omedveten om de politiska följderna, med det kinesiska landslaget och därefter tog allt fart, enligt History.
Mao såg det här som en möjlighet att minska spänningarna med USA. Han bjöd helt enkelt in det amerikanska bordtennislandslaget till USA och därefter förbättrades relationerna radikalt. Den amerikanske presidenten Richard Nixon träffade Mao och Nixon lättade även på handelsembargot mot Kina.
Kommentarer
Skicka en kommentar